Utöver den okulära besiktningen erbjuder vi i vissa fall tilläggstjänster enligt nedan.
Fuktkontroll av syll
Den nedersta liggande regeln på betongplattan som väggen står på kallas för syll. Syllar som är tryckimpregnerade eller behandlade med träskyddsmedel är vanligt förekommande på äldre hus, främst hus från 60, 70 och tidigt 80 – tal. Ofta saknas det även fuktskydd under syllen som gör att den kan bli fuktig. Lukt brukar vara det vanligaste besväret, men även mögel och rötskador kan förekomma. Syllen kan oftast kontrolleras i samband med en överlåtelsebesiktning, men kräver ingrepp i konstruktionen. Med anledning av detta behövs det alltid fastighetsägarens godkännande för att utföra en sådan kontroll.
Kontrollen utförs vanligtvis genom att man demonterar en golvsockel och därefter sågar ett hål i bakomliggande gipsskiva. Efter det hugger vi av en liten bit av syllen för att säkerställa att där inte ligger ytterligare en underliggande nedgjuten syll. När vi konstaterat att vi ser syllen slår vi i våra mätstift för att få ett fuktvärde. Vi luktar även på den avhuggna biten för att utesluta avvikande lukt. Vid återställning tejpar vi hålet och återmonterar golvsockeln vilket gör att ingreppet inte syns.
Syllkontroll utförs främst på hus med betongplatta som grundläggning.
En del hus har en golvuppbyggnad med flytande golv eller uppreglade golv. Detta innebär att det ligger isolering på betongplattan och att syllen blir svåråtkomlig. I dessa fall brukar man endast kunna mäta syllen från ovansidan och det går inte att säkerställa att det verkligen är syllen som fuktmätningen gjorts i.
Utvändig fuktkontroll av syll
Den säkraste metoden att utföra en syllkontroll är genom att föra den från utsidan. På så sätt kommer man åt syllen och kan undersöka och göra en fuktmätning av syllen.
Denna metod är lämplig enligt nedanstående:
Undersökningen görs genom att en tegelsten sågas ur eller några panelbrädor demonteras. Därefter undersöker vi syllen okulärt och gör sedan en fuktmätning.
Återställning sker genom att en ventilationsgaller monteras eller panelbrädor spikas tillbaka.
Denna undersökning kan göras vid en överlåtelsebesiktning, men är mer omfattande än en ”traditionell syllkontroll” och är dyrare kostnadsmässigt.
Viktigt att känna till vid val av denna metod:
– Undersökningen kräver fastighetsägarens skriftliga godkännande.
– Skador på fasaden kan uppstå vid undersökningen. Exempelvis att panelbrädor spricker vid demontering eller att intilliggande skador uppstår på tegelsten/grundsockel.
– Enklare återställning utförs av besiktningsmannen som exempelvis genom ventilationsgaller. Putsning/mjukfogning och estetiska åtgärder ingår ej.
Fuktmätning i krypgrund
Krypgrunder betraktas som kända riskkonstruktioner med anledning av ökat fukttillskott under årets varmare perioder. Krypgrunden kyls ner vintertid och marken behåller kylan även under våren och sommaren. Varm luft som kommer in i krypgrunden från utomhusmiljön kan då kondensera och öka fukttillskottet i utrymmet. Ökat fukttillskott i grunden kan leda till fuktrelaterade problem som mögel och röt-skador.
Fuktkontroll i krypgrund utförs vanligtvis på blindbotten och annat virke som finns i grunden. Mätstiften från fuktmätaren sticks in i virket och ett värde visas direkt. Denna fuktmätning utförs vanligtvis utan förstörande ingrepp.
Fuktindikering
Fuktindikering är en metod som kan användas för att se om det finns fukt under ytskiktet. Fuktindikering utförs exempelvis i våtutrymmen med plastmatta eller för att kontrollera synliga fuktfläckar. Genom denna metod kan man upptäcka eller utesluta vattenskada eller läckage
Mätningen görs genom att fuktmätaren placeras ovanpå ytskiktet och därefter får man ett värde som visar på om det finns fukt under materialet. Mätningen kräver inga förstörande ingrepp. Vanligaste ställen där man kan fuktindikera är i våtutrymmen med plastmatta och fuktfläckar på golv, väggar eller i tak
Fuktmätning i träinklädnader / påbyggda väggar i källare
Många äldre hus har träinklädnader mot ytterväggarna i källaren. Detta är en risk då naturlig fuktvandring från grundmurarna ökar fuktbelastningen mot intilliggande virke/material och leder ofta till doft, mögel eller röt-skador. Vissa uppbyggnader har klarat sig bättre än andra, dock är det väldigt vanligt med fuktskador i dessa väggar.
Mätningen görs genom ett hål på ca 70mm borras i väggen. Därefter görs fuktmätningen genom stiften sticks in i bakomliggande virke och ett mätresultat redovisas direkt. Hålet stängs sedan med ett vitt doslock. Denna mätning kräver ingrepp och fastighetsägarens godkännande.
Fuktmätningar erbjuds inte i nedanstående konstruktioner
Förklaring till varför vi inte utför vissa typer av fuktmätning
Fuktindikering i våtutrymmen med kakel & klinker
Att utföra fuktindikering i våtutrymmen med kakel & klinker kan ofta ge felaktiga utslag på instrumentet och ger husköparen en falsk trygghet.
Vid bevattning av golvet, främst genom duschen tränger fukten igenom kakel & klinker-fogarna och tränger sedan ner i underliggande fästmassa för att sedan stoppas av underliggande tätskikt som förhindrar fukten att ta sig utanför våtutrymmet.
Vid tester utförda av SP (Sveriges Provnings-och Forskningsinstitut) kom man fram till följande resultat ( Länk till rapporten):
Med utgångspunkt i ovanstående beskrivning erbjuder vi på Swespec inte denna tjänst med anledning av nedanstående:
Om huset
stått obebott eller duschutrymmet inte använts på lång tid kan underliggande
fukt ha torkat ut = instrumentet kommer inte att ge utslag. En fuktindikering
här utesluter inte att det inte kan finnas brister i underliggande tätskikt. Om duschen används vet vi att det kan finnas fukt under plattorna och
att instrumentet kan att ge utslag. Detta skapar oro och osäkerhet i onödan, fukten finns
där av vetenskaplig förklaring och säger ingenting om det underliggande tätskiktets
skick.
Som köpare bör man fundera på varför man vill att besiktningsmannen gör en
fuktindikering i kaklade våtutrymmen och vad man vill få ut av den. Vi på Swespec rekommenderar att man gör en noggrann okulär besiktning istället och
undersöker om det finns brister som ger en tydligare bild av våtutrymmet, som
exempelvis:
Fuktmätning på vinden
Ofta får vi förfrågan om att utföra fuktmätning på vinden i samband med en överlåtelsebesiktning och detta gör vi vanligtvis inte om det inte finns fuktfläckar som visar tecken på utvändigt läckage. I besiktningsbranschen är det vanligt förekommande att fuktmätningar utförs på vindar, vilket kan ge en husköpare falsk trygghet vid en fastighetsaffär.
På en vind med ett välisolerat vindsbjälklag råder vintertid nästan samma klimat som utomhus. Den relativa fuktigheten kommer att vara hög och under klara nätter kan kondens uppstå på underlagstaket (referens: Fukthandbok. Teori och praktik, utg 4).
Detta innebär att det vintertid är vanligt att det visas förhöjda värden på fuktmätaren vid fuktkvotsmätning i virket. Sommartid kommer det att vara torrt på vinden då temperaturen i vindsutrymmet kommer att vara hög.
Vanliga orsaker till fukt på vinden:
Mer info om risker relaterade till vindar finns på boverkets hemsida: LÄNK
Slutsats:
Det är vanligt förekommande att följande står i ett besiktningsutlåtande:
”Mikrobiell påväxt förekommer på vinden, inga förhöjda värden noterades vid fuktindikering” eller ”Vid fuktkontroll på vinden noterades normala värden”. Detta ger en falsk trygghet och varje vind är unik och bör undersökas noggrant okulärt.
Vetenskapen säger att det även på en välfungerande vind kommer att kunna vara fuktigt under vintern och torr på sommaren. Förekommer mikrobiell påväxt på en vind innebär det att någon typ av fuktproblematik finns och att den bör undersökas vidare av en specialist, oavsett vad fuktmätaren ger för resultat. Att en fuktindikering säger att den mikrobiella påväxten är torr en varm augustidag betyder inte att det är lugnt och att inget pågående problem finns.
Figur 1: Fuktrelaterade skador på en tilläggsisolerad
kallvind från 1940-talet. I detta fall rekommenderas en fortsatt teknisk
utredning.
Figur 2: Frisk vind från 1990.
Figur 3 Okulärt noterades fläckar och läckage misstänktes.
Vi gjorde en fuktkontroll för att bekräfta pågående läckage. En fortsatt
teknisk utredning rekommenderades.
Figur 4: Skiss
